MammaEmme

Igår gick jag och la mig med lite ångest, eller vad man ska kalla det. Efter fem veckors semester är det ganska tungt att vakna till en jobbig väckarklocka. Trodde jag. Jag slapp vakna av den, istället väckte Engla mig jättepigg en timme innan klockan skulle ringa. Och det är jobbigt.
Men hon kröp upp i vår säng och mös med mig en halvtimme sen gick vi upp.

Det var ganska tungt att lämna på dagis idag. Jag gick in med Engla en stund och när jag märkte att hon började leka så kramade jag om mitt hjärta och gick. Jag kan ju garantera att det var jobbigast för mig, den tramsiga mamman.
Men självklart behöver en treåring dagis efter fem veckor hemma.

Idag har jag en massa saker att fixa hemifrån. Samtal att ringa mm. Tänkte även städa undan allt semesterslarv och försöka läsa lite i min rädd att föda bok.
Det regnar och åskar här så det känns helt okej att bara vara hemma idag.

Nu sitter jag här och har ätit tre knäckemackor, drukit kaffe och funderat på att jag är lycklig att jag är jag, en extremt härlig känsla kan jag säga. Jag mår så bra och älskar livet.
Nu är jag redo att starta dagen.