Finner inga ord för en rubrik....
När vi kom hem från bion möts vi av förutom en helvimsig och trött Engla som fortfarande var vaken av Micheal Jacksons minnesstund. Jag blev lite sur för att jag glömt bort att den var idag, jag ville ju så gärna se den. Nu har vi suttit här en timme och tittat. Tårarna har bara runnit på mina kinder, smygtittade på Nisse som också fällde någon tår. Så mycket han har betytt för så många generationer.
Jag fick till och med fram ett riktigt fulgråt (ni vet när man låter konstigt och spänner hela ansiktet så ledsen man är) när hans bror Marlon höll tal och sa
How much pain can one man take? Maybe now they will leave you alone.
Minnesstunden slutade med att de bar ut kistan medans de spelade man in the mirrow enligt mig en av de bästa låtarna. Sen släcktes allt och en strålkastare lyste på en tom scen. För att visa att The king is gone.
R.I.P Michel Jackson.
Hela kvällen är det M J frossa på tv4, gissa om jag ska vara spikad framför tvn.
Bion och brödet som jag bakade återkommer jag med i morgon, nu ska jag njuta av tvn.
