MammaEmme

Nu har jag suttit framför datorn i ett antal timmar och försökt få ordning bland mina bilder så jag kan bränna dem eftersom jag ska sälja min dator. Känner mig allmänt trött och lite tom. Ni vet sådär halvdeppig som man kan bli ibland.

Pratade med mamma precis. Vi hade ett långt samtal om allt och inget. Vi har väldigt bra kontakt och hörs minst en gång om dagen.
Denna sortens relation är kanske ovanlig och nästan lite sjuklig för vissa, men det har alltid bara varit vi två och jag hade inte klarat mig utan henne. Hon gör allt för mig. Hon älskar mig som jag älskar Engla och jag älskar henne som jag vill att Engla ska älska mig.
Mamma är den som förstår mig bäst. Hon vet vad hon ska säga för att jag ska bli glad och hennes hand är formad för att klappa mitt hår när jag är ledsen.

Visst har det inte bara varit guld och gröna skogar, nej nej. Ibland har vi nog varit nära på att slå ihjäl varandra. Jag har verkligen inte varit den lättaste att uppfostra, jag har haft mina galna dagar. Kanske för att min uppfostran inte var den tryggaste? Men vad spelar det för roll nu, när allt är bra. Jag har aldrig haft brist på kärkek, tvärtom, min mamma har älskat ihjäl mig vilket jag är glad över.
Jag är oehört stolt över min mamma och vår relation.
Det är så lätt att blicka framåt när man har världens bästa MAMMA ♥