Vecka 25, dödsångest!

Som ni kan läsa nedan så är det ganska vanligt att börja tänka på förlossningen nu och tro mig....... Jag vaknar helt svettig om nätterna så rädd jag är. Kanske för att jag varit med om detta innan och vet vad de innebär och vad kroppen får utstå? Ärligt talat är det inte smärtan jag är rädd för för jag vet att man fixar det, om inte finns det väldigt kompetent personal och hjälpmedel. Jag har bara fått en fruktansvärd dödsångest, jag tror att jag ska dö under förlossningen. Jag pratade med min barnmorska igår som tog detta allvarligt. Hon frågade vad jag ville ha för hjälp och om jag såg ett snitt som alternativ. Och helt ärligt så vill jag föda vaginalt för det är en otroligt härlig känsla en väldigt häftig och unik känsla. Jag har aldrig känt mig så duktig som jag gjorde när Engla va ute. Nu talar jag verkligen inte emot snitt jag förstår att alla förlossningar är unika och att alla mammor ska känna sig duktiga och stolta över sig själv, men jag har inget att jämföra med därför vill jag helst föda vaginalt igen.
Jag och min barnmorska kom iaf fram till att jag ska börja hos en kurator som därefter vägleder mig till det behov hon tycker att jag har. Helt ärligt tror jag bara att jag behöver sätta mig ner och prata med någon som verkligen kan detta och som berättar för mig att det faktiskt inte är någon fara? Vi får se.......
Fortsättning förljer, ska kontakta kuratorn imorgon.


Kroppen: Placeringen av livmodern är vid denna tidpunkt ungefär 2-3 fingerbredder ovanför naveln. Barnmorskan mäter magens mått på ett speciellt sätt som kallas symfys-fundus mått. Man mäter det från blygdbenets topp upp till livmoderns övre del. Siffran skrivs upp och bildar sedan en alldeles egen tillväxtkurva. Vid den här tidpunkten är det vanligt att man får höra barnets hjärtljud på barnmorskemottagningen för första gången, genom en apparat som gör att ljudet hörs i hela rummet. Barnets puls ligger omkring 150 och hjärtljudet låter som en galopperande häst. Man mäter även sitthöjden på barnet, genom att mäta avståndet och blygbenet och övre delen av livmodern.
Om du oroar dig inför förlossningen är det dags att börja fundera över hur du kan förbereda dig och vilken hjälp du vill ha. Som partner till en gravid kvinna börjar graviditeten också bli mer påtaglig. Vissa kan känna av liknande symtom som kvinnan har haft, till exempel illamående och viktuppgång.
Blivande föräldrar kan börja fundera över om man vill gå någon föräldrakurs och eventuellt anmäla sig till det.

Barnet: De flesta av barnets organ är färdigutvecklade vid denna tidpunkt och barnet kan nu överleva om det skulle födas. För tidigt födda barn har emellertid svårt att hålla värmen och lungorna är långt ifrån färdigutvecklade. Könsorganen för både pojkar och flickor är färdigutvecklade och barnet kan knyta sina händer och få tag på sina fötter.

Boktips inför förlossningen
"Att föda" och "Att möta förlossningssmärtan" av Gudrun Abascal
"Förlossningsrädsla" av Berit Sjögren
"Rädd att föda: din väg till att våga" av Leni Söderberg och Nicole Silverstolpe
"Innan du föder: en inspirerande guide till den nya psykoprofylaxtekniken" av Anna Wilsby

Informationen är från familjeliv

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0