MammaEmme

Min dag har börjat så dåligt.
När vi kom till dagis i morse visade det sig att Englas bästa kompis Tobias var sjuk. Engla blev så ledsen.
Hon ville ine alls släppa taget om mig. När fröken tog henne skrek hon och grät så att tårarna spruta.
Vad fan gör man!?
Jag hörde hur hon skrek MAMMA......
Vägen hem från dagis var tung. Jag ville bara springa tillbaka och hämta henne.
Som förälder har man lärt sig att säga med ett leende på läpparna till sitt ledsna barn att ha det så roligt så kommer mamma sen och därefter bara gå.
Det var vad jag gjorde, eller försökte göra med gråten i halsen, men inte kändes det bra. Jag vill ju visa Engla att jag också är ledsen och att jag kommer sakna henne.
Men jag förstår ju att det faktiskt bara gör saken värre också tror jag att barn läser av en mer än vad man tror.
För en stund sen ringde jag till dagis för att se hur det hade gått och sån tur va så är allt okej nu.
Då kan man pusta ut lite iaf!
I dag har jag fullspäckat chema men i morgon ska jag hämta min ängel lite tidigare.