MammaEmme

Nu bor vi i ett nytt hem. Jag måste säga det att jag är en extrem vanemänniska (heter det så?) Jag har svårt att byta miljö och jag ser gärna att mina rutiner och planer inte spricker. Att lämna vårt hem som vi har byggt från grunden (på insidan) är väldigt jobbig för mig. I tre år har vi kämpat och fått ett hus till ett hem. Nu är det någon annan som bor där, någon annan som lagar mat i mitt kök och har mat i min kyl som jag själv valde för tre år sen.
Här sitter jag nu i mitt nya kök och känner mig vilse. Jag är trött och utmattad av olika anledningar som tex sömnbrist och allt slit som hör till att flytta. Vi ville komma ner på marken för barnens skull och även flytta till det område där vi vet att det finns bra skolor.
Här är så fint och så barnvänligt. Vi har nu bott här i två dagar och det ringer redan barn på dörren och frågar om Engla får komma ut, hihi. Skruttan är så stolt för sina nya vänner. Vi har en uteplats där jag kan plantera lite, vi kan grilla och njuta i solen. Vi har en balkong där jag och Nisse kan dricka ett glas vin i kvällssolen.
Nu ska vi förvandla ett hus till ett hem igen och just nu har jag bara inte ork för just nu sörjer jag mitt gamla. Men det kommer att bli bra, det vet jag.

Vi tog oss en välförtjänt paus idag och körde iväg och åt glass (det blev för sent för bad.) Nu ska jag tillbriga kvällen framför datorn och ta igen lite bloggläsande. Ikväll tar jag en paus från att försöka göra mitt hus till ett hem...

Föresten. Jag tänkte inte skriva i bloggen att vi har flyttat. Men jag har kommit på att lika mycket som bloggen är en hobby för mig är det lika mycket terapi.

God natt på er ♥

Fikon och pistage.


Såhär ser en riktig sommarmun ut. Eller hur ser det ut som att Engla
har en enorm vänsterhand? Ni kan va lugna det är Nisses.


En trött Emelie.