Blod, svett och tårar!
Nåja, kanske inte riktigt men iaf ett skrubbsår och en herrans massa tårar.
När vi skulle köra hem från Nisses föräldrar idag så klämde jag mig i bildörren. Det var faktiskt betydligt mer dramatiskt än vad det låter. Vi låser alltid Englas dörr innan vi smäller igen den (aj vad det gör ont i mig när skriver dem orden.) Likadant gjorde jag idag och där fastnade visst ett finger och dörren gick i lås. Jag skriker rakt ut flera gånger, farmor släner sig på dörren, Nisse slänger sig på dörren tills Nisse förstå att dörren faktiskt är låst. Han tar sig in i bilen och låser upp den. Undertiden har jag bara skrikit och tårarna har sprutat (hej psyko.) Men fy vad det gjorde ont. Jag riktigt fulgrät hela vägen hem i sisådär en halvtimme. Tänk om jag hade varit själv med barnen? Tänk om jag inte hade haft vanatar på mig? Usch, nu sitter jag här med ett misshandlat, bultandes finger och tycker synd om mig själv.
Annars har vi haft det finfint. Vi har ätit en förbaskat god söndagsmiddag och lekt i deras enorma trädgård. Nu väntar solsidan och timeout, inte fy skam för en söndag med trasigt finger.
Tack för idag kära svärföräldrar!
On the road. Ja, på väg dit då. Sähär såg jag inte ut påväg hem.
Farfar och Engla, radarparet de har till och med en hemlig klubb.
När vi skulle köra hem från Nisses föräldrar idag så klämde jag mig i bildörren. Det var faktiskt betydligt mer dramatiskt än vad det låter. Vi låser alltid Englas dörr innan vi smäller igen den (aj vad det gör ont i mig när skriver dem orden.) Likadant gjorde jag idag och där fastnade visst ett finger och dörren gick i lås. Jag skriker rakt ut flera gånger, farmor släner sig på dörren, Nisse slänger sig på dörren tills Nisse förstå att dörren faktiskt är låst. Han tar sig in i bilen och låser upp den. Undertiden har jag bara skrikit och tårarna har sprutat (hej psyko.) Men fy vad det gjorde ont. Jag riktigt fulgrät hela vägen hem i sisådär en halvtimme. Tänk om jag hade varit själv med barnen? Tänk om jag inte hade haft vanatar på mig? Usch, nu sitter jag här med ett misshandlat, bultandes finger och tycker synd om mig själv.
Annars har vi haft det finfint. Vi har ätit en förbaskat god söndagsmiddag och lekt i deras enorma trädgård. Nu väntar solsidan och timeout, inte fy skam för en söndag med trasigt finger.
Tack för idag kära svärföräldrar!
On the road. Ja, på väg dit då. Sähär såg jag inte ut påväg hem.
Farfar och Engla, radarparet de har till och med en hemlig klubb.
Kommentarer
Postat av: Jenne
usch fyyy, det gör ju bara såå ont bara man läser det, jag förstår varför du skrek o grät, de hade jag med gjort.. hoppas de e bättre i ditt finger nu. //Jenny
Trackback
