MammaEmme

Jag ligger nerbäddad i sängen och stinker vitlök (tack vare min hemmakur.) Regnet öser ner och jag är glad över att bacillerna iaf valde att anfalla mig rätt tid på sommaren. Lhea sover medans Nisse och Engla bakar knäckebröd. Mellan åt kommer Engla och tittar till mig. Klappar mig eller ser om jag behöver något. Faktiskt ganska mysigt. Och just i detta nu känner jag mig väldigt lyckligt lottad ♥

Men vad jag skulle komma till så känns det väldigt långt ifrån en härlig sommarkväll på cuba cafe. Lite bilder från förra helgen.



Denna tvåbarns morsan kan fortfarande.



Ett par glas senare...


Dont ask. 




      
                            Las inseperables (de oseparerbara)