MammaEmme

Sitter och pillar lite på mitt cv. Hittade en massa mobilbilder på samma usb från tiden när Engla var mindre. Alltså gud vilket barn, jag kan inte göra något annat än att bomba bloggen med bilder. Ni som har barn, snälla snälla ni ta vara på tiden för det går så fort. Alldeles för fort.





Så mycket kärlek!

Till min förtjusning har jag kommit på att Lhea är klädtokig. Hon öppnar gärna sin garderob felra gånger om dagen och drar ut saker. Hon är inte nöjd förens hon har fått prova det som hon släpat fram och när man säger med sin alldra hurtigaste röst att hon är jättefin, sträcker hon på sig tittar ner, klappar magen och ler. Ikväll var det dags igen, när jag berättade för henne att man inte kan tvinga på sig två tjocka koftor bröt helvetet lös. Efter ett tag blev hon tyst och till slut kom hon med den andra koftan på huvudet. Tada, löst!
Kul för Nisse med tre förhoppningsvis shoppingtokiga tjejer.


Engla har varit på dansskolan idag för första gången denna terminen. Nu har hon uppgraderat lite sen förra och nu är det dags att köra igång med ballett. Hon kom hem och visade vad dem hade gjort och hon är så duktig. Mammas lilla ballerina. Nisse är och tränar, jag har tänt ljus och plockat fram min nya mama. Vardagslyx gillar vi och ska  unna oss.

Trevlig kväll ♥


          

Jag föddes med ett hjärtfel och när jag var sex år opererades jag. Jag har ett stort ärr längst med hela bröstet och på övre delen av magen sitter slutstygnen. Jag tycker om mitt ärr och om jag skulle få chansen att ta bort det skulle jag aldrig ta den. Det är en del av mig och faktiskt något jag trivs med.

Idag var jag på kontroll vilket jag gör var femte år. Min hjärtläkare är en väldigt glad prick och idag berättade han för mig att det nästan var lite tråkigt att sitta där med ul maskinen. Jag är så bra att jag är ointresant för läkarna. Bra! Medans jag undersöktes passade Lhea på att charma hela väntrummet, köra lite med mormor och fixa rån av syrrorna. När katten är borta......


Men en härlig känsla i magen åkte vi vidare till Nova för lite frukost och shopping. Jag hittade ett par riktigt söta plagg till barnen och jag blev ett par träningstights rikare. Föresten när vi ändå talar om det vackraste organet måste jag berätta en sak som Engla viskade till mig innan. Mamma, mitt hjärta kan gå i tusen bitar för dig. Lilla gumman, att man kan träffa så rätt ♥ Mitt i hjärtat. Mitt friska hjärta.




Engla i sina nya kläder, visar klart och tydligt att man inte får sitta på bordet!

Innan jag gick till gymmet igår så klädde barnen ut sig. Det var ett par dagar sen Lhea flyttade in i Englas rum. Första natten var väldigt orolig inte minst för mig, men nu verkar alla ha vant sig. Det känns faktiskt som att barnen har kommit varandra närmare sen dess. Hur som helst klädde dem ut sig och jag hann få ett par riktigt bra bilder.



 






Nu kom Louise precis till mig. Vi tänkte prata en massa skit, dricka te, äta choklad och vindruvor. Bra avslut på en bra onsdag.

Satt och kollade igenom en massa bilder från förr (när Engla var mindre.) Älskade unge vad du är fin ♥ och jisses vad tiden går undan.



 

Vi har hängt på Andys lekland hela dagen. Jag och barnen och en vän till mig som har barn i samma åldrar som mina. Vi hade det så bra idag att Englas och Tobias dagis hade planeringsdag samtidigt. Vi fick ihop en perfekt lekdejt och barnen är nu ordentligt rastade. Lhea tyckte det var jätteroligt där. Hon sparang och busade bäst hon kunde så frågan är om inte jag är precis lika mycket rastad som barnen. Att springa efter en snabb ettåring tar minsann på krafterna.


Ikväll ska jag och ett par vänner ge oss på att göra egen sushi. Det ska bli så roligt att testa. Tur att en av oss faktiskt redan kan det. Annars vet man aldrigt hur det hade kunnat sluta. Återkommer med resultat.




BusLhea gav sin mamma lite pauser då och då.



De små barnen tittar och lär av dem stora.

...de ska minnas.


Inte en mycke piggare Emelie idag inte. Jag har fortfarande en man som bara jobbar. Men jag är lycklig och har haft en fantastisk dag. Jag har spenderat hela dagen med Engla. Jisses vad jag har saknat att umgås med bara henne. Det var så längesen, tiden bara går. Det är faktiskt lite skrämmande. Tänk så mycket och så många man ska ha tid för. Både tillsammans och på tu man hand (är det ett ord föresten?) Vi lämnade lillasyster hos mormor och körde vidare till Entre. Där åt vi lunch på Red fellas, tittade en lååång stund inne på BR och gick på bio. Vi såg Dumma mej som faktiskt var riktigt bra och rolig. Den bästa stunde på hela dagen var när Engla lite innan filmen skulle börja satte sig till rätta med godiset i knät och viskade till mig, mamma jag vill hålla din hand. När jag satt där och höll hennes lilla, fina och mjuka hand såg jag ett fint foto framför mig (bloggskadad som man är) men nä, är det något som kan få mig att vara här och nu så är det mina barn. Vilken klärlek va? Det är fan helt sinnes.

Vi har varit och tittat när Engla och barnen på dagis lussade idag. Engla skulle vara pepparkaksgubbe, inte gumma och absolut inte Lucia. Det är min pojkflicka det. Hon var så söt i sin dräkt och eftersom Engla går på ett utedagis så var kläderna två storlekar förstora för att kunna gå på hennes ytterkläder. Gissa om hon såg rolig ut ♥ Men jisses vad kallt det var, jag tror nog att det är det kallaste jag har varit med om, på riktigt. Nisse berättade att dem hade räknat ut att våra -7 blev -14 i och med blåsten, brrr. När barnen hade sjungit (läs mumlat) så bjöds det på fika. Lussebulle, pepparkakor och glögg. Men det godaste pepparkakan av dem alla, det var Engla de....


Nu har jag varit och tränat och känner mig starkare än någonsin. Tog mitt personbästa på crossen och unnade mig därefter en lång stund i infrabastun. Nu ska här pluggas, sista uppgiften som ska in denna terminen. Till det ska jag ha ett glas vitt, (det blev en liten slurk kvar i flaskan efter att jag tömt resten i maten) det ska va gött att leva.

a mismas a majji mismas, a missmas a mejji mismas an a happi no yo.


Så går den. Det är sant. Ja om ni frågar Engla då alltså. Hon och resten av dem "stora" barnen ska sjunga den själv på dagis när dem går lucia. Hm?

♥

Måndag, ny vecka och mer snö. Engla har en ledigt dag från dagis idag. Snart får vi fikabesök. Min mamma kommer hit med en nybakad mjuk pepparkaka. Jag är nog fortfarande lite krasslig, jag ska inte ens gå in på vad jag hostar upp. Men jag antar att det är ett gott tecken att det faktiskt kommer upp?! Nog om det.


Jag måste bara ta upp lite om det här att ha syskon. Själv har jag inga syskon. Och jag har väl alltid varit det där klassiska bortskämda barnet. När jag var yngre längtade jag väldigt mycket efter ett syskon. Nu när jag är äldre känner jag inte samma behov. För ett par år sedan hände något väldigt dramatiskt i mitt liv. Min mamma blev sjuk. Jag kände mycket smärtsamma känslor och plötsligt slog det mig att jag inte hade någon att dela dessa känslorna med. Igen som förstod mig eller kände som jag. Ni anar inte hur mycket jag saknade ett syskon i det läget.


Det har alltid varit självklart för mig att Engla skulle få ett syskon. Jag tror att det är nyttigt. Jag tror att syskon har ett speciellt band. Men jag ska inte gå in så mycket på det utan beklaga mig lite över mina barns härliga syskonkärlek (ironi!)


Lhea har börjat ta plats. Hon vill. Hon kan. Hon ska. Engla bygger, Lhea river. Engla bygger, Lhea river. Engla bygger, Lhea river. Ja ni fattar. Får hon inte vara med så skiker hon. Får hon vara med så skriker Engla. Mammaaaaa, ta booort Lhea, hon förstöööör! Men för Lhea finns där ju inget bättre än att va med Engla och leka med hennes saker.

Trots att det finns många besvärliga stunder syskon emellan så har jag verkligen sett hur Engla har vuxit sedan hon blev storasyster och inte minst dem sista tre månaderna. Hon är väldigt stolt över lillsyrran och jag tror att med en konsekvent och rättvis kärlek från föräldrarna så håller det på att knytas ett band som aldrig går att klippas.



Syskon<3

Kalaset igår blev riktigt lyckat och jag kan ännu inte fatta att jag har en liten ettåring här hemma som by the way har tagit sina första steg. Men hon är inte jättevåglig och sätter  sig gärna ner när man släpper henne. Men allt har sin tid. Hennes syrra däremot, hon gick när hon var 11 månader. Undra fall det är så att man har mer tid för första barnet och för att föräldrarna kanske omedvetet skyndar på barnets framsteg? Typiskt mig att ta ett sidospår. Tillbaka till kalaset.....


Vi hade dem absolut närmsta här. Vi bjöd på mat och sötsaker. Lhea fick äta tårta själv med sina bara händer, precis som det ska vara och hon åt mer tårta än någon annan på kalaset.


Som vanligt har jag mest suddiga bilder att bjuda på men det ska snrt bli ändring på det, jag lovar. Tills dess kommer jag att lova det i varje inlägg.




Det bjöds på hemmagjorda burgare och pommes som man fick komponera precis hur man ville.








Cupecakes och vit chokladmousse tårta. Tyvärr blev väl sockerkaksbotten torr men det kompenserades nog med moussen tror jag.



Födelsedagsgrisen i sin nya fina tunika. Gissa om hon pekar på tårtan=)



Storasyster hjälpe oss att öppna dem fina paketen som Lhea fick.


Vi bugar och tackar för allt fint och hoppas på att ni är nöjda med bjudningen!

Tänk att min älskade tjej fyller ett år idag. Just nu för ett år sen var Lhea bara tre timmar gammal. Jag hade en underbar förlossning och var ofärskämt pigg efteråt. Den lilla gaphalsen har verkligen förgyllt mitt liv och jag älskar henne av hela mitt hjärt ♥


Grattis på födelsedagen Lhea!





Dage till ära började med finbesök av Stina och Emilio. Vi käkade frukost för att sen ta en powerwalk till badhuset. Lhea älskar att bara och vad passar inte bättre då än att få göra det på sin ettårs dag. Sen har vi spenderat hela dagen och kvällen ihop. Dem käkade pizza med oss och stannade på lite fredagsmys. Nu har jag och Nisse fixat och donat till kalaset imorgon. Det bjuds på en massa godsaker men mer om det imorgon. Nu tänkte jag hoppa i bingen, för trött det är jag.



En trött Lhea i Stinas knä, väntar på att mor sin ska bli klar med pacningen till badet. Och en Emilio som är väldigt sugen på Lheas napp.




Färdigbadade, trötta och hungriga.


Lhea har förståss också fått pakert idag, men det tar vi imorrn.

Vi har varit på ett planerat läkarbesök med Lhea idag. Min Bvc sköterska tyckte att Lhea skelade med ena ögat när vi var på besök där för en tid sedan. Det visade sig med mätningar idag att det gör hon inte alls. Vi själva har inte riktigt sett det. Jag har väl inbillat mig att jag har sett det efter Ann sa det till mig men Nisse däremot han har varit fast besluten om att hon inte alls skelar. Bra där Nisse. Vi ska dock följa upp hennes ögon om ett part månader för att se så att hon inte har något synfel. Jag antar väl att det görs i samband med att man får en remiss till ögonkliniken. Lhea var inte på sitt bästa humör idag, lillgrodan har feber. När vi kom hem från sjukhuset stod tempen på 39.8. Stackare<3


Nu sitter jag och äter frukost. Strax blir det en dusch innan vårdcentralen. Jag ska kolla mitt sår idag efter operationen. Sen blir det fredagsmys för hela slanten.




Vi hann med en kaffe på pressbyrån medans Lheas ögondroppar skulle värka.

Jag greppade den stora kökssaxen imorse redo att klippa av Lheas hår. Vad grovt det låter. Men tösens hår växer som ogräs (där bak) vilket resulterar till en skitt hockyfrilla. Hon blev jättesöt och nya lockar kommer ju igen. Då har hörhoppningsvis det andra håret också vuxit ikapp. Jag blev en guldlock rikare som jag förvarar i en söt lite ask.

 

Lhea somnade 17. Hon var så förbaskat trött efter besöket och allt bus med Emilio. Hon kan sova en stund tänkte vi. Hon sover fortfarande. Hur ska nu detta bli? Lhea som i vanliga fall vaknar kl sex. Det är kanske inte lönt att jag går och lägger mig.

Detta har jag beställt till Lhea från Lundmyrs nya kollektion. Jag älskar det söta lite Chanelinspirerade. Det är en snäll person i familjen som ska ta had om fakturan och ge kläderna till lillgrodan i ettårs present. Man får ju passa på att önska sig sånt man själv vill ha innan dem får en för stark egen vilja. För tro mig, den kommer......

 

 

Klänning, kofta och ballerina strumpbyxor med älsklingtryck i baken ♥

Lhea utvecklats jättemycket. Igår stod hon själv för första gången utan att hålla sig i något eller någon. Nu går hon och är nöjd att bara få hålla oss i en hand. Det är lite vingligt och det går inte fort, men hon vågar. ´Behöver jag säga att jag är stolt ♥

 

Snart så har jag att göra. Två barn på olika håll. Men va fasen när man ändå kör är det väl lika bra att sätta gasen i botten. Jag har ju som sagt redan ett brutalt aktivt liv. Så mycket besvärligare kan det väl inte bli bara för att man har en snart ettåring som springer runder, eller?

 

På väg hem från dagis var både jag och Engla på lite spralligt humör. Tror att det beror på det busiga vädret som vi haft idag. Vi hoppade, sjöng och tog en massa roliga foto. Jag måste säga att jag är imponerad över hur duktig Engla faktiskt är på att fota. Hon tog många bra foto på både mig och Lhea och dessutom med en iphone.






Foto: Engla 4 år

Lhea bara växer och växer. Hon är snart tio månader och vill så gärna berätta vad hon kan. Ni förstår att den där Lhea är allt bra på att skryta hon=)

Jag är glad och smart. Jag vill inte vara hos alla och speciellt inte när jag är trött eller precis har vaknat. Mamma är bäst och storasyster absolut intressantast.

Jag säger en massa ord nu. Mamma, titta, mer, där, oj, wow. Ibland när de lämnar mig ensam i rummet en stund skriker jag, ajajajaj. Smart va? Det har jag lärt mig av syrran.

Jag kryper men det har jag gjort länge, min nya grej är att ställa mig upp och ta ett par steg sidleds.

Jag har två tänder som gjorde förbaskat ont att få=( och jag tror att två till är på väg.

Mat är min grej, oj vad jag kan äta. Men trots det väger jag inte så mycket. Max 8kg.

Morgon och morgon. Men sena frukostar och en förlängd morgon är väl skönheten med semestern. Jag har lyxat till det lite extra här idag med ostfrallor och ägg till frukost.
Nu hade jag snart tänkt att ge mig iväg till gymmet och svettas lite. Jag tänkte faktiskt blogga lite idag om gårdagen. Jag var väldigt flitig med kameran igår men fick dessvärre ingen tid över för bloggen. Bjuder på tisdagens utflykt när jag kommer hem igen.




Lhea har förövrigt blivit väldigt duktig. I måndags ställde hon sig upp själv i sängen, gissa om hon blev till sig när tre stolta familjemedlemmar står och klappar åt henne. Hon har även börjat säga titta och där. När man frågar henne var lampan är, tittar hon på den och säger ddhhäää (där.)