MammaEmme

Klockan 10.10 steg jag in på Nova Lund. Varuhuset var så lugnt och skönt som ett varuhus bara kan bli öppningstid en vardag. Det stod 10 bilar på parkeringen (nä jag räkna inte dem, men jag tror 10.) Lhea sov gott i sin vagn och jag satte igång med att shoppa. Jag kan ju säga att jag verkligen var i behov av lite nya kläder och jag kan ju tycka att jag är värd det med efter graviditeten.
Men varför blir det alltid så galet? Påse efter påse hängdes på vagnen och hade jag släpt vagnen där så hade den tippat. (Inte när Lhea låg där i då,) jag är ju en ansvarig mamma som är duktig på att shoppa=)
Med detta sagt så är det brutalt roligt att strosa runt på tomma varuhus, men farligt!

Nu ska jag ha en mysig fredagskväll med min familj, hoppas ni får det samma ♥



Leggins är bra när man har en degklump till mage. Man kan dra upp dem sådär sexigt högt.
Hade jag inte dragit upp dem så hade det hängt över dem i stället och det mina kära är fasiken värre.


Skjorta för halva priset. Det är ett fynd, kan man ju iaf intala sig.




Det slank ner lite till Engla och Lhea med. De växer så fort, host host=)

Ja, Nisse fick också kläder!

En kväll för ett par veckor sedan hade Engla växtvärk i ena benet. Vi värmde vår vetevärmare som ser ut som de flesta och la över hennes ben. Nu vill hon ha den nästan varje natt. Hon tycker nog att det är skönt med något varmt i sängen nu när det är kallt ute. Eller så är det kanske ett litet påhitt för att få vara uppe den där lilla minuten extra. Hon kommer konstigt nog alltid på den när det är dags att släcka lampan, trollunge=) Jag satt och bläddrade i en tidning igårkväll och hittade vetenallen Hugo. En mjuk och go nalle som fungerar på precis samma sätt som en helt vanlig vetevärmare bara det att den följer kroppen på ett bättre sätt också kan man ju krama den. En sådan ska jag nog ta och skaffa mig till Engla.

1. Vispa ägg och socker lätt skummigt. Tillsätt mjölken och sedan mjöl och vanilj. Rör om noga tills smeten är helt slät.

2. Värm ett plättjärn och smält smör på medelvärme. Klicka ner smeten och grädda krabbelurerna i omgångar, 3-4 minuter på var sida.

3. Lägg socker på ett fat och vänd krabbelurerna i sockret. Låt dem svalna eller servera dem ljumma med vispad grädde och sylt.

Receptet taget från Recept.nu

Fy!!
Seröst marängsviss är inte gott. Jag älskade det när jag var liten. Jag kommer så väl ihåg hur jag kunde trycka.

Tidigare idag:
Ska vi ha marängsviss idag? Jag tänker inte fylla en skål som vi ska sleva ur som man gjorde när man var liten, nä jag gör i vars en liten skål så vi blir precis nöjda.

Nu:
Det visade sig visst att den här lilla skålen var förstor. Jag är så sjukt besviken, hur kan detta som tidigare brukar vara så fantastiskt gott vara så, så ääuu?
Är det sånt kladd som barn uppskattar? Är det bara sånt som barnmagar klarar av att ta emot? Eller är det helt enkelt så att vi vet vilka sjuka kaloribomber det är att vi mår illa av ren vetskap?

I vilket fall som ville jag bara vara liten i den stunden jag insåg att jag har vuxit och mina smaklökar med. Bredvid mig satt Engla och glufsa helt omedveten om att hon en dag kommer äta med ögat och hjärnan.

Nu har två månader gått sen vårt lilla mirakel kom till världen. Det har hänt så mycket på bara två månader, det börjar sakta men säkert att visa sig en personlighet från denna lilla människan. Hon ler mer och större än någon annan unge jag har sett (Engla var iaf betydligt mer svårflörtad,) våra rutiner är på plats och för det mesta har vi lärt oss att förstå henne. 

Skillnaden mellan första och andra barnet är nog att man skyndar på mycket mer med det första. Trots att man frå höra från alla håll hur fort tiden går och att man ska ta vara på den så skyndar man nog ändå odmedvetet på. För man längtar till man kan börja använda den lite större storleken kläder som ligger och väntar i garderoben, man hör sig själv säga tänk när hon kan sitta, jag längtar tills hon går, undra vad hennes första ord blir, and it goes on and on...
Med Engla kunde jag till och med ringa runt till alla efter ett väg/mät besök på BVC och berätta hur mycket min skatt hade gått upp denna veckan. Haha, det var ju säkert jättemånga som brydde sig.

Nu däremot förstår jag verkligen hur fort tiden faktiskt går och ärligt talat så fattade jag det först när Lhea kom och jag såg hur mycket Engla hade vuxit på dessa tre åren, och hur "stor" hon faktiskt var.
Nu vill jag att min lilla bebis verkligen ska vara bebis sä länge det bara går, hon kommer att göra allt det där iaf och nu vet jag att det går betydligt fortare än var vi faktiskt hinner med ibland.

Idag har jag och Lhea varit på besök hos mamma/mormor. Det är inte ofta vi kommer dit eftersom Engla inte tål hundar. Mamma har en gammal byracka som heter Malte. Lilla Malte har nog snart gjort sitt, men med 13 år av bus och överdriven bortskämdhet (kan man säga så?) så ska både mamma och Malte vara nöjda.
Det bjöds på vädigt god mat idag. Mamma är så duktig på att laga mat och det bästa av allt är nog att hon gör det med kärlek. Allt är så fint och det finns aldrig något som är "ihopslaffsat" på hennes bord inte.

Det är så mysigt att komma hem till mamma. Jag är precis lika avslappnad som jag är hemma, bara det att hemma springer jag och fixar och donar, det gör jag inte där. När jag kommer hem dit tar mamma hand om oss. Jag blir varm i hjärtat hemma hos mamma.

Mina barn älskar sin mormor. (Engla är tokig i henne och det är jag säker på att Lhea också blir. Idag somnade hon i mormors famn och det var minst sagt en stolt mormor som stod där med det lilla knytet i sin famn.) Det är inte för att hon ger dem en massa saker, det är för att hon är mjuk och go mot dem, hon ser dem och hör dem, hon finns där för dem och hon älskar dem. Det är därför de älskar henne ♥





Den godaste semlan jag har ätit i hela mitt liv. Kanske för att den var så liten?
Eller kanske var det bara en sjukt god semla. Mandelmassan var hemmagjord
med stora bitar mandel i, mums!

Jag kan omöjligt tala för alla gravida/nyblivna mammor/flerbarnsföräldrar, men jag tror att väldigt många känner igen sig. Från att ha koll på sin närvaro och kontroll på sitt liv till att ha ett helt ostruktorerat liv som näst intill inte alls går att planera. Plötsligt har man en människa till att rå om och ta hand om. Någons liv som ligger i dina händer, ett barn som du ska forma. En till att ta på kläder, en till som ska äta och en till som ska ha uppmärksamhet och kärlek. Många av dessa sakerna faller sig självklart väldigt naturligt, men bara av att skriva detta får mitt huvud sig en snurr. Jag är en planerande människa som kan oroa mig för ganska mycket. Skulle då mina planer brista så har jag ju ingen koll mer och då blir det ju lätt lite jobbigt, hehe.
Kanske är det därför extra jobbigt för mig att järnan är på vift och vad är det som orsakar detta fenomen?

När man är gravid har man ju en massa funderingar över det ofödda barnet och förlossningen. När barnet sen kommer ut blir förvirringen total. Det är hormoner som spökar, rubbade rutiner och ett nytt liv som man ska lära känna. Och jag kan lova att det tar ett bra tag innan järnan är på plats igen.

Jag glömmer att ringa vänner, jag glömmer att jag har bestämt med vänner, att lyckas svara på sms har helt plötsligt blivit jättesvårt, att komma i tid ska vi inte ens prata om. Är jag då så duktig att jag skriver ner saker i min kalender, jo då glömmer jag att titta i den.
Men det blir bättre och undertiden får folk ha förståelse och jag måste inse att är det någon gång okej att vara helt off så är det nu!

Idag träffade jag min föräldrargrupp för första gången. Här stod jag i köket och gjorde kaffe i lugn och ro. Duktig som jag är öppnar jag min kalender och ser att jag ska vara där om 15 min inte om en timme.
Det blev inget kaffe och ingen frukost. Men det blev en massa stress och sen ankomst (men bara lite.) Vi var en mysig grupp på 8 personer i alla olika åldrar. Det är så mysigt att komma ut ur babybubblan ett tag och träffa andra i babybubblor.

Nu sitter jag och äter min sena frukost, jag var så hungrig att allt i kylen såg gott ut, så det var ju bara till att blanda lite.

Lilla Engla hon har oss alla lindade runt lillfingret, eller snarare runt hela handen. Ibland när mormor följer henne till dagis tvingar Engla henne att bära henne hela vägen. Engla är tung, jag pallar inte bära henne mer än ett par steg. Då säger Engla, men mamma mormor orkar, Nä Engla, mormor kan inte säga nej till dig.
Farfar ligger och kravlar på golvet med henne fast än att han har svårt att komma upp.
Idag när Engla satt på toaletten och jag stod och väntade på henne säger Engla, titta inte på mig. Jag vänder huvudet in i väggen. Sen säger Engla, sjung något lungt för mig. Och där står jag och stirar in i väggen på farmor och farfars toalett medans jag sjunger blinka lilla sjärna. Det är bara du Engla, bara du ♥



Farfar i ännu en position där det är svårt att ta sig upp och farmor puttar.


Maten var supergod idag och vi har roat oss med lek i form av leksaksbowling, skitkul var det.
Nu är det dags att hoppa ner i loppepossen, jag är yr så trött jag är.

God natt!

Vi har fått ytterligare fått ett mirakelbarn som sover hela natten. Vanligt är att Lhea somnar 23 och vaknar 06, men inatt bjöd hon oss på ytterligare två timmar. Då kan man ju undra hur mina bröst känns. Visst spänner de men kroppen är otrolig och mjölkens mängd anpassar sig verkligen efter barnets rutiner. Kroppens förmåga slutar aldrig att förvåna.
Nog om mina bröst!
Men med detta sagt så är jag så glad över att vi får vår nattsömn, den är värd så mycket, speciellt när man har ett större barn som ska aktiveras.

Idag är det söndag och vi har bjudit in oss själva på middag hos farmor och farfar. Mycket bra ide! Jag har hört rykte om köttbullar, potatis och brunsås. Och inte vilken brunsås som helst utan den godaste. Men först står det pannkakor på lunchmenyn.

Here we come. Sitter och tittar på resor till Thailand, i november detta året bär det av. Jag kan bara inte riktigt bestämma var i Thailand vi ska. Det ska ju givetvis vara barnvänligt, jag vill ha nära till havet (max 200 m,) pool på hotellet men ett litet hotell med liten pool (jag avskyr stora stökiga hotell,) men det viktigaste av allt är nog att vi får uppleva paradiset med krit vita stränder och turkost vatten.
Ge mig gärna förslag och tips om du som läser varit där eller känner till Thailand=)





Just nu doftar det underbart i vårt hem, det gräddas kanelbullar i ugnen. Jag ska snart avsluta min lördagskväll med ett par bullar och ett stort glas mjölk.
Engla oc Nisse har bakat hela kvällen här hemma. Första degen tog ju NISSE död på genom att hälla för varm vätska på jästen. Näää den kommer jäsa fick jag höra. Män och bullbak va ♥

God morgon. Här tog vi lite sovmorgon idag (halv nio,) ganska bra för att vara tvåbarnsföräldrar.

Idag ska jag och Engla på bio med kompisar till oss. Det blir Alvin och gänget 2, godis, popcorn och kvalitetstid med Engla <3
Men det innebär att Lhea ska vara utan mig (och jag utan henne) i ca tre timmar. Vi har fått så pass bra rutiner nu att hon äter var tredje timme och skulle hon bli hungrig så har pumpen gått varm här idag. Men jag vet att ingen kan trösta henne som jag, därför är jag väl lite nervös. Tur att de har en så pass duktig och lugn pappa.

De tre charmiga ekorrarna är tillbaka. Denna gången är där tjejer
med i bilden, något säger mig att saker och ting alltid är besvärligare
när tjejer är inblandade.

Då var ännu ett år avklarat och ett nytt påbörjat. Tiden bara rinner iväg, så jag är nöjd och uppskattar varje dag som jag får vakna upp frisk och dela dagarna med min familj.
Jag är nöjd med mitt 2009 och har fått den stora äran att sätta en fin lite tjej till världen. År 2010 blir det dock inga barn men jag hoppas på ett fantastskt år. Charmen med att vakna upp dagen efter nyår är att man har ett stort oskrivet papper framför sig som man i stort sätt kan forma som man vill. Jag tror att man kan göra vad man vill bara man tror på sig själv och inte ger upp.

I år bestämde jag mig för att inte ha något nyårslöfte, för jag tycker att man ska kunna uppfylla mål och önskningar utan ett nytt år. Jag vill ju gå ner mina sista gravidkilo, jag vill börja äta nyttigare och motionera. Och tro mig jag har lovat detta många nyår men nog fasen har jag bara sett resultat när jag själv har varit redo.
Men sen kom jag på.... Det blev ett nyårslöfte trots allt.
Att ha blivigt en familj på fyra har gjort mig till världens lyckligaste men det har även blivit brist på tid för annat. Den tiden som jag har över ska jag lägga på de människor som får mig att må bra. På dem som förstår att tiden är knapp ibland. På dem som det inte finns någon press hos. Jag ska få de människor att må bra som får mig att må bra, dem människorna vill jag lägga min energi på!

Vi startade vår söndagsmorgon med att baka scones. Sen blev det en riktigt bra frukost med nybakat, goda pålägg och solstrålar utifrån.
Sen blev det en lång promenad i det kalla vädert. Nu serveras snart söndagsmiddagen som är helstekt kyckling med kokt potatis, svartvinbärsgele, brunsås och brysselkål. So good.



Min härliga Uggs mössa, lite nördig men jävligt varm.

Gårdagen var precis som det är när man har småbarn. Jag och Nisse fick turas om att äta och varje gång jag hade öst upp en tallrik med varm och god mat skrek Lhea som värst. Så det vara bara till att mata istället för att äta. Nöden har ingen lag sägs det ju. Engla var supertrött vid sjutiden så hon somnade sött i farmor och farfars säng. Vi hann med en raket, lite fiskedamm och godis till Engla innan hennes ögonlock föll. Maten var en tiopoängare, till och med kall, då kan jag ju bara tänka mig hur den smakade varm. Lhea somnade inte på hela kvällen, antar att hon inte fick någon ro så kl 23.30 fick vi nog och öppnade vi champang flaskan och skålade. Sen bestämde vi oss för att köra hem.
Tolvslaget spenderade vi på motogvägen och gud vad underbart det var. Inte en enda bil förutom vi och jag har aldrig sett så mycket raketer tidigare. Allt var tyst samtidigt som hela himlen lös upp, kändes nästan som att tiden stod still. Det var en mycket speciell känsla och att få uppleva det med min familj var helt otroligt.



Såhär bra var kvällen!

 
Goa och glada svärfar


Skål för det nya året!